Näe hörrrni, nu är det nära på riktigt! Vi har två dagar kvar här i Uppsala, sen är det flyttdag. I stort sätt allt är nerpackat. Jag slog just in Levis födelsedagspresenter utan sax för den var så klart också nerpackad. 

Man får inte jätte mycket tid till att stanna upp och tänka efter när det är fullt upp med barn och packning och hej vad det heter. Men rätt som det är kommer det över mig. Vi ska lämna Uppsala. Det är lätt att focusera på allt det roliga, härliga och fantastiska med att flytta och förverkliga sina drömmar. (Och tur är väl det.) Men så kommer det som sagt över mig ibland, det där som faktiskt också är en verklighet. Att vi på lördag ska säga hej då till vår älskade lilla lägenhet. Att vi ska flytta långt bort ifrån den ännu mer älskade familjen och vännerna. Det gör ont i hjärtat.
Men så här om dagen, när jag hade så väldigt nära till tårar på grund av detta så blev jag påmind om den där ljuvliga strofen "Home is wherever I'm with you" och jag blev genast lugn. För det stämmer, där min fina lilla familj är, där vi är tillsammans, det är det som är hemma och nu kommer hemma snart vara nån helt annan stans. Det kommer bli så bra, för vi är där tillsammans ♥