Nä nu har det inte hänt mycket spännande här på ett par dagar. Vilma har varit krasslig och vi har åkt fram och tillbaka till vårdcentralen och sjukhuset de senaste dagarna.

Det är första gången som vi är i kontakt med vården här i Varberg och jag är nästintill överväldigad över hur bra bemötande vi fått och hur snabbt och effektivt allt varit. Tex så ringde läkaren själv upp mig tre gånger för att höra hur det gick med urinprovet (som inte var helt lätt att få till från en 8 månaders bebis...). 

Nu har hon i alla fall fått medicin och jag hoppas innerligt att den verkar snabbt så hon får må bättre och kan sova ordentligt igen. Det här med dålig sömn börjar lixom bli jobbigt på riktigt snart.