Pepparkakor

En morgon i veckan som gick bestämde vi oss för att baka pepparkakor. Vilmas första pepparkaksbak.
 
Men inte Levis. Han var rutinerad som få och bakade på ordentligt.
 
Den här gången hittade han på egna figurer som han skar ut med en kniv istället för att bara använda måtten. En kanin, ett träd och en haj bland annat.
 
Vilma är väldigt inne på att bjuda på allt hon kommer över. Här skulle jag få smaka degen.
 
Inte lätt att förstå hur man ska göra.
 
Hon ägnade största delen av bakningen åt att äta deg istället. Precis som sig bör.

Stranden

I går tog vi en sväng ner till en blåsig strand med våra fina vänner. Vi är så glada över att vi fått ha dem så nära en stund och ledsna över att de snart flyttar iväg.
 
Vi passade i alla fall på att gå på skatt-letar-jakt tillsammans.
 
 

Två mycket nöjda barn med sina skatter i högsta hugg.
 
Vilma hittade också skatter.
 

Lego!

Levi har verkligen upptäckt lego. För ett tag sen plockade vi fram mitt gamla lego som jag hade när jag var liten och där tog intresset verkligen fart. När vi var i Uppsala fick vi med oss en hel del av Davids gamla lego och nu byggs det febrilt. Det där med att ha ett matbord är ett minne blått. Där huserar numera en hel stad.
 
Självklart med polisstation och fängelse.
 
Café.
 
Spionhus.
 
Ett tjuvnäste med skattgömma. Sen har vi sjukhuset, gymmet, hästfängelset (?) och lite annat smått o gått.
Jag älskar att fantasin flödar och det verkar lixom inte finnas nån hejd på vad som kan tänkas ut, byggas ihop och lekas med. Tummen upp för lego helt enkelt.

Det närmar sig

I fredags blev snickarna klara med sin del här hemma. Känslan av att få bort den där byggplasten och kunna städa bort allt damm är ju rätt go alltså.
 
Så här härligt har det sett ut här hemma de senaste fem veckorna.
 
Och här kan man hitta en morgonpigg tjej dagen efter om man inte ställt undan stegen.
 
 
Nu återstår bara själva parketten som efter några förseningar nu ska på plats. Snart, snart, snart är det klart!

Syskonen ♥

Jag älskar att de här syskonen så stor glädje av varandra. Även om den ena är 4 och den andra 1. De busar så mycket, skrattar så mycket och gosar så mycket. De finaste syskonen ♥

Stormigt

Här har det stormat en del de sista dagarna. På väg hem från öppna förskolan i tisdags tyckte Levi att vi skulle gå ner till stranden för att se om det stormat upp nåt spännande. Sist vi gjorde det hittade han en GoPro kamera så förväntningarna är rätt höga.
 
Nu hade stormen lagt sig men det blåste extremt hårt ändå. Så hårt att det ibland tog emot att ta sig framåt. Och så hårt att Levi gärna ville vända när vi kom ner till hamnen.
 
Vi gick i alla fall en lite sväng ner till stranden och tittade på vågorna och jag passade på att prova min nya kamera.
 
 
Det blev en snabbvisit men innan vi blåste hemåt igen hittade vi en fin träbit. Inte nån GoPro men ändå något.

RSS 2.0