Fredag

Jag sitter här med en kopp te och njuter. På ena sidan av mig har jag den gosigaste sovande bebisen. På andra sidan har jag myskillen nummer ett. På fredagar har vi mysfrukost i soffan och Levi får se på Bolibompa. 
När jag ser alla som stressar förbi utanför fönstret med sina små varje morgon blir jag så där extra tacksam för att vi får vara här. Ta dagen i vår egen takt och göra precis vad vi vill. 
Även om det ibland är ett tufft jobba att sysselsätta en 3,5åring, med allt vad det innebär, samtidigt som det ska ammas, bytas på och tas hand om en bebis så är jag så evigt tacksam för att det är så här vi valt att ha det. Att inte ha Levi på förskola utan  få rå pm honom här hemma.
Jag vill vara den han frågar alla sina tusen frågor. Den han kommer till när han är ledsen. Jag vill vara den som får lära honom saker och se hans framsteg. Vara hans mamma helt enkelt. På heltid.
Sen är vi ju inte isolerade i lägenheten. Det går inte. Vi tar oss iväg på alla möjliga äventyr. Tex har vi öppna förskolan tre dagar i veckan. Men då är det på våra villkor och vi kan gå dit så ofta eller sällan vi vill. Precis som jag vill ha det.
Och jag skulle mer än gärna ägna resten av mitt liv åt att ta hand om min familj. På heltid.
 
 

Fyra veckor

I måndags var det fyra veckor sedan Wilma kom. Fyra veckor! Hur gick det till? Om jag tyckte att tiden gck fort när Levi var bebis så är det inget mot vad den gör nu. Tiden flyger lixom iväg på ett helt annat sätt när man samtidigt har en treåring att ta hand om.
Denna ljuvliga lilla varelse är i alla fall helt fantastisk. Idag har hon bjudit på de första riktiga leendena och hjärtat smälter så klart omgående. För att uppdatera lika duktigt som jag gjorde när Levi var bebis (vilket jag verkligen borde ta mig i kragen och bli bättre på) så väger on nu 4060g och är 54cm lång. Hon är fortfarande oftast nöjd och glad. Hon tycker om att sitta i babysittern och titta och lyssna på vad jag och Levi gör. Fast inte för länge. Man vill ju va med och leka också.
 
 
 
Och så här såg för övrigt hela bilden ut innan jag zoomade in på Wilma. Den älskade storebroren var så klart också med på bild. I pyjamas och allt.

RSS 2.0