Sista dagen som 20-nånting
Imorgon fyller jag 30. Jag kan glatt meddela omvärlden att det inte finns ens en liten skymt av den berömda 30års-krisen. Tvärt om. Jag känner mig så där löjligt lycklig. Så där att jag inte kan låta bli att le för mig själv när jag vaknar upp mitt i natten av att det stora barnet borrar in sitt huvud mot min ryggrad så långt det bara går, samtidigt som det lilla barnet krånglar runt och till slut bestämmer sig för att sova vidare med sitt huvud mitt ansikte. 
Jag är så förälskad i min lilla familj. Sen vi flyttade hit har nivån av lycka lixom bara eskalerat. Jag mår så bra här. Vi mår så bra här. Enorm tacksamhet!
Och jo, självklart får jag fnatt på dem minst lika många gånger om dagen som lyckoruset kommer över mig men det väljer jag inte att fokusera på så mycket idag. 
Nu ska jag istället krypa ner hos mina fina och sova, om jag får plats vill säga ♡
Bilder från skogen
I förmiddags packade vi picknickkorgen och klev ut i skogen bakom vårt hus. Så mysigt och busigt.
 
 
Vissa smakade på kottar.
 

 
Andra hittade spännande platser.
 
 
På vägen hem fick vi klättra över träd.
 
Och sen över stenmuren in till vår tomt.
 
 
 
Hemma!
Ettårsdagen

Igår var ju som bekant Vilmas ettårsdag. När hon vaknade fick hon frukost på sängen, (om majskrokar räknas som frukost) paket och levande ljus. Allt var väldigt spännande och lite konstigt.
 
När vi vinkat hej då till pappan fixade vi och grejade inför kalaset vi skulle ha på eftermiddagen. Det var väldigt roligt att mamma fixade en så skojig koja (desserbord med duk på) i köket.
 

 När Vilma sov dukade jag upp och hade så bra hjälp från Levi.
 
Det är inte ofta jag poserar framför kameran men när man ska fira sin ettåring så kan man väl kanske ändå bjuda på det.
 
Vi hade en så väldigt mysig dag och Vilma njöt verkligen av att ha många runt omkring sig på kalaset. Hon ville mer än gärna vara med de stora barnen och leka men det kändes lite väl riskabelt när det sprangs och jagades alldeles hejvilt. En fin ettårsdag ♥