Världsklockan

Då och då tittar jag in på världsklockan på telefonen. Ibland med Levi, för att han vill se vädret på Hawaii. Ibland själv bara för att drömma mig dit. Som nu ikväll. 28°C idag då. Och 12h efter. Blir lätt att räkna ut vad klockan är hemma när vi är där tänker jag, och går och lägger mig med ett leende på läpparna.


Ännu mera Malmö


Minisemester i Malmö


Ljuvliga förberedelser

I fredags var vi på polisstationen och hämtade ut Levis nya pass. Och tänk att en sån simpel sak kan få mig att bli alldeles lycklig inuti. För jag vet att det är en liten bit på vägen i alla res-förberedelser. En liten tjuvstart på resan.

Vi betar av lite saker allt eftersom så att inte allt ska behöva ske på samma gång. Vilmas resevaccin är också avklarat.
Okej. Bara att erkänna att det kanske inte är helt utan baktanke att detta betas av redan nu dock.
Det är nämligen så att jag råkar ha något slags syndrom av obotlig reslust (om någon hade missat det). Och då är det oundvikligt att tankar i stil med att "Det kan ju faktiskt hända att vi åker utomlands nån gång innan Maui" dyker upp. Därför är nu både pass och vaccinationer redan avklarade. 
Nu blir det antagligen ingen flygtur i sommar men dock en road trip till Danmark. Jag har spenderat x antal timmar med att leta bra airbnb boenden och trots det är jag inte trött på det. Jag älskar planerandet och letandet och att försöka få till ett bra upplägg. En natt är bokad och några fler ska bokas imorgon. Woho! 


BOKAT

I helgen bokade vi flygbiljetter till vår Maui resa och helt plötsligt blev det så väldigt mycket verkligare. Fantastiskt att ha ett datum spikat och klart då vi faktiskt ska åka. Nu spelar det lixom inte nån roll att det är väldigt lång tid kvar. 

Fem veckor på Maui. Woho!
Gick igenom flygningarna med Levi och berättade att vi även kommer komma till tre andra städer på vägen dit och hem. Att vi ska sova i två av dem och ha en dag till att utforska den ena. Han blev genast eld och lågor när han fick veta att vi kommer landa i Kalifornien. Det är ju ändå där Blixten Mcquen bor!


När resedrömmar börjar bli verklighet.

📷:pixabay

Alltså, känslan när man klickat på "boka". Alldeles för overkligt och så väldigt långt kvar. Försöker förstå att vi faktiskt bokat boendet för en månad på Maui nästa vinter. Lite för svårt att greppa. Ändå smyger sig lyckopirret på lite då och då och påminner mig om att jo, det är faktiskt på riktigt...


Drömma med barnen

Vi har haft förkylda barn här i några dagar och alltså inte haft dagbarnen här.

Idag spenderade vi en lång stund åt att drömma oss iväg på våran planerade resa nästa vinter. Levi har stora planer om regnskog, vattenfall och hav. Han ska upptäcka nya djurarter och snorkla! Till slut satte vi oss vid datorn för att se filmer på djur som finns där.

Vilma planerar ju så klart inte på riktigt samma sätt. Hon säger mer "osså me" och så räknar hon upp att pappa, mamma,  Eji och Imma ska åka allihopa. Det är det viktigaste för henne ♡

För övrigt är de världens goaste ibland. Som när vi satt där vid datorn och Vilma kramar om Levi gång på gång och säger "Min Eji". Och Levi gensvarar med "Ååå, min Vilma".


På väg hem!

Eftersom vår lägenhet låg väldigt centralt och det bara tog fem minuter att gå in till Union Square så hann vi med lite sista minuten shopping på förmiddagen innan det var dags att åka ut till flygplatsen.
Så vi strosade runt i centrum och jag njöt till fullo av att känna solen värma innan det bar av hem mot höst Sverige igen.
Väl på flygplanet gör man ju lixom det bästa för att tiden ska gå så fort som möjligt. Jag tittade på några filmer och sov sen ganska mycket.
 
Vi mellanlandade i Köpenhamn och den där sista timmen på flyget därifrån till Arlanda gick fort, fast ändå så långsamt... Då ville jag verkligen bara vara hemma hos min älskade killar! Jag försökte fördriva tiden med att fota mina nymanikyrerade naglar.
 
Och med att läsa bok...och med att fota moln...och dricka vatten...och....
 
Men så äntligen landade vi och jag fick krama och pussa och gosa och mysa och prata med mina älsklingar igen. Som jag hade längtat! Och missförstå mig inte nu för den här resan var verkligen helt fantastisk! Makalöst rolig, härlig, spännande och allt sånt. Och det hade så klart blivit en helt annan resa om jag hade gjort den tillsammans med David och Levi. Men hur fantastiskt den här resan än var så var det ändå konstigt att inte ha dem där. Hälften av mig saknades lixom ♥

Fisherman's Wharf och Alamo Square

 Vår sista hela dag började vi med en promenad för att komma till en frukostrestaurang som vi blivit tipsade om.
 
Vi hann lixom få upp aptiten i några extremt branta backar.
 
 
När vi kom fram till frukoststället insåg vi dock att det nog var fler som blivit tipsade om samma restaurang. Stället var fullsatt och kön utanför var lång.
 
Isstället för att vänta på ett bord där gick vi vidare ner mot vattnet och Fisherman's Wharf.
 
Där hade man fin utsikt över staden.
 
Vi hade hunnit bli rätt hungriga av promenaden och hittade ett frukostställe ganska fort.
 
Och hjälpes vilka portioner! Det syns ju så klart inte på bilden men tre pannkakor som var gigantiska i omkrets och fantastiskt höga. Och så ägg och bacon till det. Och lönnsirap. Massor av lönnsirap. Så vansinnigt gott men här gick även jag bet på att äta upp. Inte ens hälften av pannkakorna gick ner.
 
Efter monsterfrukosten spenderade vi förmiddagen i Fisherman's Wharf.
Efter en stund gick vi vidare och njöt av fin utsikt.
 
Och mysiga gator.
 
 
 
 
 
Tills vi kom till den omtalade kringliga Lombard street.
 
Det var ju fint och så fast kanske inte riktigt så spännande att se på som det utger sig att vara.
 
Fast det verkade inte riktigt resten av världen hålla med om. Vi var nämligen inte riktigt ensamma där.
 
Lite senare tog vi en taxi bort till Alamo Square och tittade på de berömda husen. The Painted Ladies.
Vi stannade en stund, satte oss i gräset och njöt av solen och värmen.
 
 
Vi tittade lite närmare på husen och sen gick vi en sväng för att hitta en taxi.
 
På vägen såg vi många andra tjusiga hus.
 
 
 
Taxin tog oss tillbaka till lägenheten och sen avslutade vi våran sista kväll med att gå på manikyr.

Golden Gate and beyond!

Nästa dag tog vi åter igen bilen men den här gången åkte vi norrut. Första stoppet var så klart Golden Gate bron.
 
Och det var häftigt att se den. Det var det verkligen!
 
Det var väldigt fint där runtomkring också.
 
Vi blev förvånade över hur stora "the main span" (hur man nu översätter det) är. Och eftersom killen inte behagade flytta på sig så fick han vara med på mitt kort också. Vi var nämligen inte helt ensamma där.
 
Vi promenerade runt lite vid utsiktsplatsen. Man kunde se Alcatraz även därifrån, fast på lite längre avstånd då.
 
Det blev ganska många bilder på bron. Den var rätt maffig faktiskt.
 
Sen var det dags att åka över. Även det rätt maffigt.
 
Väl över stannade vi på nästa utsiktsplats. Därifrån kunde man se San Francisco skyline.
 
Vi åkte ner till Fort Baker för att se bron från en annan vinkel. Där var det lite lugnare och vi var de enda turisterna som hittat dit. Sen körde vi vidare för att leta efter ännu en utsiktsplats. Men där blev det inte riktigt som vi hade tänkt.
 
Det blev så mycket, mycket bättre!
Vi körde fel helt enkelt. Men vilken genialisk felkörning! Vi körde tills vägen tog slut och det behagade den göra vid en helt fantastisk strand.
 
En strand med svarta klippor, vågor och en hel massa surfare.
 
Vattnet var så fruktansvärt svinkallt (!!) Men vad gör det när man får stoppa fötterna i Stilla havet? Det är lixom självskrivet att det är härligt ändå.
 
Jag fullkomligt älskar när det händer så helt oplanerade saker som bara blir så fantastiskt bra, när man är ute och reser. Att veta att vi hittade en plats som vi annars aldrig hade kommit till om vi inte hade råkat köra fel. Obeskrivligt!
 
Vi hittade även andra platser med fantastisk utsikt på vägen ifrån stranden.
 
 
 
 
Vi körde vidare en liten bit på kringliga små vägar och hittade plötsligt skylltar till Point Bonita Lighthouse som jag hade läst om i min San Francisco bok.
 
Självklart åkte vi dit för att titta närmare på den. Det skulle nämligen vara väldigt fint där också.
 
Vi började gå den långa och stekheta vägen ner mot fyren och förundrades åter igen över varför vi hade så mycket kläder på oss i värmen.
 
 
För att komma ända fram till fyren behövde man gå igenom berget.
 
Men där gick det inte riktigt som vi hade tänkt oss. Det var låst pga läget som rådde i USA vid tillfället.
 
Det var bara för oss att glatt traska vägen tillbaka upp igen.
 
Men vad gjorde det med den utsikten?
 
Efter det körde vi vidare för att ta oss till Muir Woods. En nationalpark med gigantiska redwood träd. Eftersom vi viste hur läget var i landet, att alla nationalparker var stängda, så hade vi inga förhoppningar på att få nån guidad tur eller så. Däremot tänkte vi kanske att vi kunde hoppa ur bilen och i alla fall kika lite på de där träden. Men icke. Efter att ha kört lååångt, upp för berg och ner för berg, på smala, smala kringelikrok vägar vid branta stup kom vi till slut fram till Muir Woods. Tyvärr var det dock totalt avspärrat och en stackars ensam parkvaktare stod där och berättade vänligt men bestämt att vi inte alls fick promenera in några meter på egen hand.
 
Hon visade oss dock hur vi kunde köra för att komma till en annan plats där det fanns redwood träd. Så dit åkte vi och utsikten var även där helt otrolig.
 
Och nog för att träden var höga, men inte alls i närheten av så breda som de skulle vara i Muir Woods. Nå ja. Vi promenerade runt en stund i skogen innan vi behövde åka tillbaka in mot stan för att lämna tillbaka bilen.
 
Väl inne i San Francisco igen gick vi hem till lägenheten för att vila fötterna en stund innan vi gick ut för att äta middag. Åter igen hamnade vi på ett uppstyltat 50-tals ställe med charmiga möbler och flygplan i taket.
 
Jag åt mycket god skaldjurspasta.
 
Och godaste chokladtårtan nånsin. Möjligtvis också den största tårtbiten nånsin.
 
 
 

Road trip längs Highway 1

På söndagen var det dags för vår inplanerade road trip. Vi gick ut tidigt i den kyliga morgonen för att hämta ut hyrbilen.
 
Vi åkte ut från centrum, genom Golden Gate Park och så vidare ut på Highway 1.
 
Vi passerade många fina stränder och utsikten var fantastisk mest hela tiden.
 
 
På ett ställe stannade vi till för att kunna beundra utsikten lite bättre och få några bilder som inte är tagna genom bilrutan.
 
Det var slående vackert!
 
 
Man ville lixom gärna ta kort men ändå inte sträcka sig för långt ut över det extremt branta stupet.
 
Efter en stund fortsatte vi mot Monterey.
 
Och vårt första delmål, Cannery Row Antique Mall. En loppis utan dess like.
 
Jag hade rätt höga förväntningar på det här stället som Ett Annat San Francisco tipsar om och det roliga var att det mötte alla förväntningar och var till och med bättre än jag kunnat föreställa mig. Av förklarliga skäl tog jag inte så mycket bilder där inne då jag var upptagen med annat. Jag hade gärna köpt med mig det mesta de hade men ett bagage på max 20 kg har lixom sina begränsningar.
 
När vi var klara på loppisen åkte vi vidare ner till hamnen i Monterey för att äta lunch på en restaurang som även den är omnämnd i Ett Annat San Francisco. Vi började med att gå ut på fel pir.
 
Den rätta piren var aningen mer fylld av både butiker och turister. Tyvärr hittade vi inte restaurangen vi var ute efter men det blev bra ändå.
 
Där vi bestämde oss för att äta bjöd de oss på gratis calamari förrätt. Första gången jag tyckt bläckfisk var gott.
 
Jag beställde Crab sandwich och så satt vi där i stekheta solen och funderade på varför vi hade så tjocka kläder på oss. Sommarvärmen hade nämligen slagit till på riktigt och jag kunde inte njutit mera!
 
Vi åkte vidare till Santa Cruz. En annan lite kuststad, full av surfare.
 
Vi kom lagom till solnedgången så allt glittrade i guld och var så där extra fint. Längs med stranden ligger Santa Cruz Boardwalk, som ett litet tivoli.
 
Där strosade vi runt en stund och jag fortsatte äta saker jag tänkt prova. Nu blev det Funnel cake.
 
Innan solen gick ner helt och det blev mörkt gick vi ner till stranden.
 
 
 
Det var magiskt vackert och för första gången nånsin stoppade jag fötterna i Stilla havet.
 
Tada!
 
Efter att ha stannat till på en snabbmatsrestaurang och skrattat oss igenom måltiden så vi nästan fick magknip åkte vi tillbaka mot San Francisco. Mäktigt att se stadens alla ljus på avstånd i mörkret. Inte så lätt att fånga på bild från baksätet i bilen dock.
 

Den stora shoppingdagen

Nästa dag hade vi planerat in shopping för hela slanten. Innan butikerna öppnade gick vi till Lori's Diner som låg lite längre ner på våran gata för att ladda upp med riktig Amerikans pannkaksfrukost.
 
Lori's är ett ställe med väldigt utpräglad och aningen uppstylad 50-tals stil.
 
 
Vi satte oss i vårt bås och jag beställde det klassiska med pannkakor, ägg, bacon och korv. Alltså, frukost är verkligen min grej! Med hinkvis av lönnsirap på pannkakorna smaskade jag i mig allt på tallriken medan mina medresenärer åt upp ungefär hälften av sina portioner.
 
När vi var mätta och belåtna gick vi ut bland höghusen och letade oss fram till lite olika butiker. Förmiddagen spenderade vi på Westfield shopping centre som till vår besvikelse hade mer exklusiva butiker att erbjuda än vad vi hade tänkt oss. När vi väl tog oss ut därifrån hittade vi dock vad vi hade letat efter och shoppade på tills fötterna och händerna (tungt att bära på massa påsar) sa ifrån.
 
Nånstans däremellan pausade vi med fika på Cheesecake Factory. Och ja, va kan man säga förutom...Hjälp va gott!

Första dagen i San Francisco

Nästa morgon gick vi upp ganska tidigt för att hinna med tåget in till San Francisco. Väl där tog vi en taxi till lägenheten vi hade hyrt, installerade oss lite och gick sen ut i storstaden.
 
Vi gick hårt ut på turistandet och hoppade på en fullproppad spårvagn på en gång.
 
 
Vi åkte ner till Fisherman's Wharf för att äta lunch och strosa runt.
 
Jag började genast bocka av saker på min "att äta" lista. Här med en Tuna melt sandwich.
 
När vi ätit färdigt gick vi ner till vattnet och spanade in den här skönheten. Kändes märkligt att faktiskt stå och kika ut på Alcatraz och samtidigt skymta Golden Gate bron lite längre bort.
 
Vi fortsatte turistandet ute på Pier 39 med att titta på sjölejonen.
 
Efter en stund promenerade vi vidare, backe upp och backe ner...
 
 
Tills vi kom till Little Italy där Anna skulle tatuera sig. Charlotte och jag satte oss på uteserveringen på ett café och beställde lite godsaker och jag bockade av ytterligare två saker på listan.
 
Cheesecake och cannoli. Den senare kanske inte så Amerikanskt men ända sen jag började titta på Cake Boss har jag varit sugen på att prova en cannoli.
 
När vi fikat färdigt satte vi oss på en bänk i en park och njöt av solen, pratade och tittade på folket medan vi väntade på att Anna skulle bli färdig. På hemvägen, när vi var alla tillsammans igen, gick vi in och åt på en italiensk restaurang och sedan vidare hem till lägenheten där vi tog en tidig kväll.
 
 

En dag i Mountain View

I torsdags kom jag hem från en fantastisk vecka i San Francisco. Tänkte att jag skulle göra som jag brukar och lägga ut en hel hög med bilder. Vi börjar med första dagen som spenderades utanför San Francisco, i och runt om Mountain View. Det var här vi bodde, hemma hos Charlottes mans släktingar.
 
Vi började dagen med att ta en promenad genom området. Vi skulle nämligen ta tåget in till Down Town Mountain View.
 
Där gick vi längs huvudgatan, tittade på bergsutsikten, och letade oss fram till bussen som skulle ta oss vidare.
 
I sista sekunden hade vi nämligen bestämt oss för att åka till Stanford University och kika runt lite.
 
Efter att ha kollat in kartan och insett att universitetsområdet är galet stort bestämde vi oss för att rikta in oss på det vi tror var huvudbyggnaderna.
 
 
De klassiska pelargångarna.
 
 
När vi kände oss klara på Stanford promenerade vi tillbaka till våran buss och åkte vidare.
 
Vi begav oss till San Antonio Shopping Center där vi spenderade resten av eftermiddagen med att strosa runt på Walmart, Kohls och några andra butiker. Med trötta fötter och jetlaggade huvuden åkte vi sedan vidare mot Michaels för att köpa på oss pyssel grejer. Vi avslutade kvällen med att gå ut och äta middag med familjen som vi bodde hos. Sen stupade vi i säng ganska fort och gjorde vårt bästa för att sova hela natten och jobba på den nio timmar långa tidsomställningen.

San Francisco!

Foto: geektreks.com
 
Men hjälpes va det här känns overkligt! Jag och två fina vänner har just bokat biljetter till San Francisco i höst.
Vi ska åka på en såndäringa tjejresa. Husmorssemester. En vecka utan man och barn. Det där sista väljer jag att inte tänka på så mycket. För i ärlighetens namn så vet jag inte hur jag ska kunna vara ifrån min älskade lilla unge så länge. Mannen ska jag nog klara mig utan. Men mitt lilla hjärta som jag inte varit borta ifrån mer än ett halvt dygn som mest under de senaste två åren...
Men som sagt, det väljer jag att inte tänka så mycket på för jag ska få åka på semester. Till USA dessutom! Yey!
Oj så mycket vi ska se, uppleva, äta och göra!
Här har så klart googlats för fullt sen vi kom på tanken att åka iväg men nu när det är bokat och bestämt på riktigt har jag en känsla av att min tid vid datorn kommer öka aningens.

De sista dagarna

De sista dagarna av resan flöt på på och vi han så klart med ännu mer sol och bad. En eftermiddag tog vi en sista tur in till Santa Maria för att äta glass och handla lite fina saker.
 
Vi försökte ta en familjebild vid havet. Gick väl sådär.
 
Passade på att ta med kamernan till restaurangen en kväll.
 
 
 
Sista dagen hittade jag en solterass högt uppe på poolrestauranges tak. Där var utsikten finfin.
 
En blomma blev oxå förevigad.
 
Sen var det snart dags att åka hem. Planet var försenat så vi fick vänta en stund på flygplatsen.
 
Vi roade oss med att titta på flygplatsens skylltar och tänkte att det var tur att vi inte tagit med nån handgranateller så.
 
Sen väntade vi lite till. Fast på ett annat ställe, innan vi tillslut fick komma ombord på planet.
Flygresan hem gick oxå väldigt bra. Vi flög på kvällen och höll Levi vaken fram till mellanlandningen i Las Palmas. Efter det slocknade han i mitt knä och sov de resterande fem timmarna tills det var dags att landa i Sverige. Kanske inte världens bekvämaste flygning för mig eftersom att jag hade ett sovande litet element i knät men det är lixom smällar jag gärna tar.
 
Allt som allt är vi väldigt nöjda med resan och kan mycket väl tänka oss att åka till baka till Kap Verde.

En oväntat bra dag

En dag när det var mulet och jag var lite så där halvsur för att vädret inte var på topp följde Levi och jag med David bort till surfcentret.
 
Levi hjälpte till att fixa iordning brädan.
 
Sen tittade vi på en stund när pappan "fuffade".
 
Lite senare gick vi upp till centret igen där Levi hittade en kompis. Den här lilla flickan hade pinnar som Levi gärna ville låna. Men eftersom att hon pratade ett annat språk förstod hon inte vad han sa.
 
Och oj så många gånger vi har pratat om detta. Det satte sig verkligen fast i Levis lilla huvud.
 
När vi vinkat hej då till flickan med pinnen gick vi en promenad längs stranden.
 
Vi skulle nämligen gå bort till piren för att titta när fiskarna kom in med dagens fångst.
 
 
 
 
 
Vi tittade länge och väl på alla som gjorde iordning på fiskarna så att man skulle kunna äta dem sen. Även detta blev nåt som satte sig fast i det lilla huvudet. Att man kan ÄTA fiskar, tänk så skojigt!
 
Sen var det mellanmålsdags så vi promenerade tillbaka till Club Mistral och på resturangen bredvid köpte vi en macka till Levi och sen somnade han där i vagnen.
 
Och den här stunden utsåg jag genast till resans bästa. Helt ljuvligt att sitta i halvskuggan, läsa en bok och höra havet och vågorna.
 
Jag satt där länge, länge och tillslut kom David upp från vattnet och vi beställde in lunch. Jag åt grillad hummer som så klart var toppen god. Lagom till att vi ätit upp vaknade Levi och snart tog vi en taxi tillbaka till hotellet för att spendera resten av dagen vid poolen då det hunnit bli riktigt stålande väder igen.
Så, det som började som em mulen surdag slutade faktiskt som resans bästa.

Santa Maria

 
En mulen förmiddag åkte vi in till Santa Maria och strosade runt lite. Här kommer några bilder därifrån.
 
 
 
 
 
 
 
När vi kände oss klara med strosandet och med att unvika diverse inkastare till souvernirbutikerna tog vi oss bort till Angulus Surfcenter. Levi tyckte det var spännande att titta på de som var ute på havet.
Efter det tog vi en taxi tillbax till hotellet. Det blev några fler vändor in till stan under veckan och vi lyckades pruta ner lite småsaker till tillräckligt bra priser för att slå till.
 

Lördag eftermiddag

Varje eftermiddag sov Levi middag i vagnen vid poolen. Vilket jag inte tyckte var helt fel för då fick jag en lugn stund i solstolen med min bok.
 
Oftast kom David tillbaka från surfet lagom till att Levi vaknade och då blev det mycket bus och bad.
 
Ibland var de hajar som gärna bet mig i tårna. Eller i alla fall den lilla hajen.
 
 
Den här eftermiddagen gick vi än en gång ner till standen för att leka i vattenbrynet.
 
 
Levi badade både i havet och i sanden.

En förmiddag

Nästa mogon vaknade vi lika tidigt igen och eftersom det lät som att det var stora vågor tog vi ännu en tur ner till havet.
 
 
På stranden stod solstolarna och väntade på att bli framplockade.
 
Och stora vågor var det. Dock svårt att se på bild hur stora de egentligen var.
 
 
När klockan blev 7.30 promenerade vi bort till restaurangen för att äta frukost.
 
 
Det var lite mulet på morgonen så Levi och jag fortsatte dagen i lekparken.
 
Men bara efter en halvtimme klarnade det upp och vi kunde sola och bada hela tiden när David var iväg.
 
Vi åkte All inclusive och det fanns alltid någonstans där man kunde äta. Vår rutin blev tex att äta mellanmål i poolrestaurangen.
 
När vi kom tillbax till rummet hade städerskan plockat in blommor och ställt i badrummet. Så fint! Städningen och servicien var för övrigt riktigt bra och hotellet höll hög standard. Allt var rent och fräscht vilket alltid är skönt.

Tidigare inlägg
RSS 2.0