Levi och jag går ner till stranden efter frukost. Vi går över strandängen, förbi grannen som är ute i morgonrock på altanen. Deras hund skäller till och Levi tittar faccinerat på den. Vi kommer fram till stranden och plockar fram hinken och spadarna. Vi är barfota och Levi börjar genast gräva ner mina fötter i sanden. Det går en lång stund när vi bara gräver och pratar. När det händer nåt skojigt tittar vi på varnadra och ler, sen fortsätter vi gräva.

Efter en stund hittar vi en sten. Levi som lärt sig att man kastar stenar i vattnet tar upp den, reser sig och börjar gå ner mot havet. Jag följer efter. Han kastar den så gott han kan och till hans stora lycka blir det ett litet, litet plask. Han skarattar till av förtjusning. Vi får syn på en liten gumma som kommit ner till stranden för att ta sitt morgondopp, Levi tittar noga på henne.

När vi plaskat runt med fötterna i vattenbrynet en stund ser vi att David är på väg ner till oss. Levi blir så lycklig att det spritter till i hela hans lilla kropp och han skrattar och ljublar. Nu är det bus som gäller. Vi busar och plaskar och skrattar en lång stund, tills vi känner oss nöjda för den här gången. Vi plockar upp våra flip flops och går upp mot huset.

 

Ljuvligt.